Vad har stress att göra med riskerna för diabetes typ 2?

1. Stress och kortisol: En negativ spiral

När vi upplever stress utsöndrar kroppen stresshormoner, främst kortisol och adrenalin, som har flera effekter på vår ämnesomsättning. Kortisol hjälper kroppen att hantera en stressig situation genom att öka tillgången till glukos (socker) i blodet, vilket i kortare perioder är en naturlig och hjälpsam respons. Men vid långvarig stress, där kortisolnivåerna är förhöjda under längre tid, leder detta till konstant förhöjda blodsockernivåer.

Denna konstanta blodsockerhöjning skapar ett ökat tryck på bukspottkörteln, som måste producera mer insulin för att hålla blodsockret under kontroll. Med tiden kan denna överproduktion av insulin leda till att cellerna i kroppen blir mindre känsliga för insulin, vilket kallas insulinresistens – en central faktor i utvecklingen av typ 2-diabetes.

2. Fettsyror och insulinresistens

När kortisol frisätts, stimuleras även fettvävnaden att bryta ner fettsyror och släppa ut dem i blodet för att kroppen ska ha tillgång till extra energi. Men över tid kan detta leda till förhöjda nivåer av fettsyror i blodet, som börjar lagras i levern, musklerna och andra organ. Denna typ av fettlagring kallas ektopiskt fett, och dess ansamling är kopplad till ökad insulinresistens. När insulinresistensen ökar måste bukspottkörteln frigöra ännu mer insulin för att hålla blodsockret stabilt, vilket i sin tur kan leda till utmattning av bukspottkörtelns insulinproducerande celler.

3. Inflammation och cellulär stress

Kronisk stress påverkar också immunförsvaret genom att öka låggradig inflammation i kroppen. Denna inflammation kan göra cellerna ännu mindre känsliga för insulin, vilket förvärrar insulinresistensen ytterligare. Cytokiner, signalmolekyler som utsöndras vid inflammation, bidrar till att försämra insulinsignaleringen i kroppen, särskilt i fettvävnad och muskler. En långvarig låggradig inflammation bidrar alltså till en ogynnsam miljö i kroppen som gör det lättare för diabetes att utvecklas.

4. Ökad aptit och förändrat ätbeteende

Stress påverkar även våra matvanor och vår aptit. För många leder stress till ett ökat sug efter energirik mat – särskilt socker och fett – vilket bidrar till att äta för mycket och viktuppgång. Denna viktuppgång, särskilt kring buken, är en riskfaktor för utveckling av insulinresistens och typ 2-diabetes. En högre andel bukfetma innebär dessutom en ökad frisättning av stresshormoner, vilket kan skapa en ond cirkel där stress och dåliga matvanor ständigt förstärker varandra.

5. Sömn och återhämtning

Kronisk stress påverkar ofta vår sömnkvalitet och minskar den viktiga återhämtningstid som kroppen behöver. Brist på sömn har visat sig försämra insulinkänsligheten, vilket ökar risken för diabetes. Dålig sömnkvalitet ökar dessutom produktionen av stresshormoner, vilket förvärrar både stressnivån och den metabola stressen på kroppen.

6. Hantera stress och minska diabetesrisken

Att hantera stress kan vara en avgörande faktor för att minska risken att utveckla diabetes. Här är några effektiva sätt att hantera stress som också bidrar till att minska insulinresistensen:

• Fysisk aktivitet: Träning minskar kortisolnivåerna och ökar insulinkänsligheten.

• Mindfulness och återhämtning: Mindfulnessövningar, yoga och meditation kan hjälpa till att minska stress och förbättra insulinkänsligheten.

• Sömnrutiner: Regelbunden och tillräcklig sömn hjälper till att balansera hormoner och minska stressens negativa effekter.

• Kosthållning: En balanserad kost med lågt glykemiskt index och utan överdrivet sockerintag bidrar till stabila blodsockernivåer.

Genom att prioritera stresshantering och balans i vardagen kan du inte bara minska risken för insulinresistens och diabetes, utan också förbättra ditt generella välbefinnande och minska risken för andra stressrelaterade sjukdomar.